Välkommen hem.......

Då var det dags att lämna Colombia och Bogotá. Taxin kom och hämtade oss kl.1430 på hotellet. Alla gäster på hotellet var samlade i lobbyn för att säga hej då och det var oerhört känslosamt att lämna hotellet som varit vårt hem i sex veckor. Vi kommer att sakna alla nya vänner som vi har fått. Men vi hoppas att vi kan hålla kontakten hemma i Sverige.

Tack vare våra fantastiska chaufförer så gick incheckningen smärtfritt. Det hade varit väldigt lurigt att få till det själv. Dessa killar har varit otroliga och hjälpt oss mycket med olika saker under dessa veckor.

William och Elber-hjälpsamma killar

Väl inne bakom säkerhetskontrollen så var det dags för passkontroll. Där satt det en sur jävel som inte log i onödan. Han började fråga oss efter papper och krävde att få ett original på sentencian, vi har bara kopior.... Efter lite tjafs och konsultation av kollegor så lät han oss gå igenom. Skönt.....

Vi köpte lite fika innan det var dags att boarda planet. Efter lite förseningar så satt vi så i planet som skulle ta oss till Europa. Tjejerna började att skrika lite grann innan vi lyfte, men det är så mycket bakgrundsljud i ett flygplan så det var ingen fara för de övriga passagerarna.
Efter lite välling och lek så somnade så båda töserna på 11000 meters höjd. De sov nästan hela resan med lite avbrott för välling och blöjbyte.
Erik fick den stora äran att diska flaskor i personalens kök, det var hopplöst svårt. Vår del av kabinen var överhettad, ca 25 -30 grader. Så vi luktade inte smultron när vi klev av i Paris.

Sara i sin babybasket

I Paris var det 0 gradigt så det var lite kallt för tjejerna. Vi köpte återigen lite fika innan det var dags att boarda planet.
På planet ville vi sitta bredvid varann, men det fick vi inte. Man får högst sitta 4 personer på 3 säten då det bara finns 4 luftmasker, så vi fick dela på oss. Erik satt bredvid två damer som gärna ville hålla tjejerna så det underlättade blöjbyten och vällingtillverkning. Det visade sig att en av dem hade jobbat på Apoteket Lejonet i Gävle. Vilket sammanträffande!

Sofia och mamma

Sara och pappa

Väl nere på svensk mark var vi väldigt glada att äntligen vara hemma i Sverige igen. Vi packade ihop vårt bagage på två kärror och gick mot utgången. När vi kom ut mötte en delegation upp av släkt och vänner. Det var roligt att så många ville komma och möta oss. Tack för det! Vi uppskattade det otroligt mycket.

På svensk mark

Tjejerna sov hela vägen i bilen hem till Gävle. Även mamman och pappan slumrade till lite då och då, ibland mitt i en mening....
Nu sitter vi i Gävle och njuter av att vara hemma. Det känns lite overkligt att det är över och att två nu har blivit fyra.

Hemma i huset efter bilresan från Arlanda

Stort tack för alla fina presenter och blommor som vi fått. Tack för det roliga mottagandet på ytterdörren.

Stort tack till alla som har följt oss på bloggen och som har skrivit kommentarer. Det värmer när man är långt borta.

Tack också till alla på hotel Halifax som har hjälpt oss och gjort vår vistelse fantastisk. Vi trivdes otroligt bra hela tiden. Trevlig personal, god mat, härliga gäster, bra läge och sköna sängar.

Ytterliggare ett stort tack till alla nya vänner som vi har träffat i Colombia. Ni har hjälpt oss ofantligt mycket. Tack vare er så blev vår tillvaro i Bogotá så oväntat fantastiskt bra.
Hoppas att vi kan försöka att hålla kontakten här i Sverige.

Nu är det dags att runda av bloggen och inse att vi nu är förädrar till två små prinsessor. Vår tillvaro kommer inte att bli sig lik igen. Nu börjar en ny episod i familjen Blombergs liv.

Våra älsklingar-Sofia och Sara

Kramar från oss alla i familjen Blomberg