Lugna dagar på Halifax med skyfall

Sara har inte riktigt kryat på sig ännu så vi har varit inne på pensionatet och tagit det mycket lugnt. Hon har fortfarande mycket snor i näsan och vi försöker efter bästa förmåga att spraya med natriumklorid och suga ut med bollspruta, vilket inte uppskattas alls av unga fröken Sara Blomberg, för att inte prata om att torka bort snor från ansiktet, vilket tydligen uppfattas som ett smärre övergrepp av reaktionen att döma....

Delar av personalen i full halloweenmaskering

Dansgolvet för partyt

På fredagskväll var det Halloween-party på pensionatet vilket hade ordnats av personalen.Vi hade inte tänkt att vara med då Sara inte var riktigt pigg men vi tänkte att vi går ner en sväng och kollar. Sagt och gjort satte vi tjejerna i sina Baby Björn och traskade ner. Väl på plats piggade Sara på sig och tyckte att det vara mycket roligt att vara på kalas så vi blev kvar nästan hela tiden. Vi gick upp och tog det lugnt  innan middagen sedan sov båda tjejerna gott hela natten.

På lördagen gjorde vi inte många knop. Tog tag i tvättningen som blivit alldeles för eftersatt, Erik gick och handlade lite nödvändigheter, tjejerna sov mycket och vi försökte ta igen oss. Några timmar tillbringade vi i det gemensamma tv-rummet/lekrummet.

Sara och Sofia in aktion

Idag söndag har vi varit ute på långpromenad med ett annat par och deras son som bor här på Halifax. Som vi berättat tidigare så är de stora vägarna bilfria på söndagar mellan kl.10-14 så det är helt underbart att bara gå på med vagnen på bra underlag. Vi kom till ett stort köpcentrum där vi gick och strosade sedan tog vi en glass-mycket gottt. När vi sedan skulle gå hem öppnade himlen sig och vi var genomblöta, Erik och jag, när vi kom tillbaka. Som tur var satt tjejerna skyddade och fick inte en droppe regn på sig. Under våra veckor här har det alltid kommit en ordentlig skur varje eftermiddag men denna kom lite väl tidigt på dagen.

Nu ligger tjejerna och sover i sina sängar och Erik har precis somnat här bredvid mig.
Imorgon ska vi iväg och hälsa på en familj som bor på pensionatet Casablanca.
Det ska bli roligt att träffa dem igen!

__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever 

Intervju klar -förkylning slår till

Hur vet man att det är för mycket bilar i en stad?
- När man sitter i en taxi med rutan öppen 2 cm och det börjar att svida i ögonen.
Det var så in åt hel**te mycket bilar på vägen till intervjun och alla spyr ut svart rök.

Resan till intervjun började med att taxin var 30 min försenad, skönt att man inte blev så stressad?? Resan gick ut på motorvägen och iväg mot kvarter som blev slummigare och slummigare, vi började att fundera vart vi var på väg när taxin svängde av motorvägen och in på kvarter där man inte så gärna skulle gå själv. Chauffören fick åka zick zack mellan väggropar som var stora som soptunnelock. Plötsligt stannar vi och en ung kille hoppar in, det var vår tolk som vi skulle plocka upp på vägen. Marcel som han heter var väldigt trevlig och hjälpsam. Han förklarade hur det brukade gå till vid intervjun och vad vi skulle tänka på i Bogotá.

Väl på plats på ICBF var det lite väntan, då passade Sofia på att bajsa på sig. På en pytteliten toalett utan skötbord hjälpte Marcel Katarina att byta blöja. Bra träning inför flygresan.....

Själva intervjun gick bra, mannen som intervjuade oss var väldigt barnkär och gullade med dem. Han hade träffat tjejerna tidigare, då de var ca 3 månader. Han sa att de var mer lika varannn då än vad de är nu. Vi skrev på ett papper där vi tar på oss ansvaret för tjejerna tills de är juridiskt våra. Vi avslutade intervjun med att ge honom en ask Ferret Rocher, vi poängterade att det var till hela avdelningen så att det inte skulle klassas som en muta. Han började med att bjuda oss på chokladen och gick därefter runt och bjöd alla på avdelningen, för att visa att han inte tog den själv. ICBF är ungefär som svenska Socialtjänsten. Prova att ta med choklad nästa gång ni ska dit så kanske det går lite smidigare...

I de nya klänningarna efter intervjun, inte så sugna på att vara med på bild.

Skönt att intervjun nu är klar, nu är det bara för oss att vänta på att domstolen godkänner oss. Det kan ta allt från 3 till många veckor. Det beror lite på vilken domstol som man lottas till. Vi håller tummarna att det går fort.

Resten av dagen blev lugn, tjejerna sov en hel del och vi var ganska så trötta. Onsdagen blev också lugn, vi kände att det hade varit lite mycket för tjejerna de senaste dagarna. Så vi var inne hela dagen. Vi tog en fika med familjen Åhden och käkade upp resterna från Dunkin Donuts. Natten mellan onsdag och torsdag var den värsta hittils. Sara och Sofia härjade på med gråt och skrik. Sofia slutade vid elva och sov sedan bra hela natten, syrran däremot hon festade till halv fem. Hon grät och var otröstlig, hon är tjock i näsan med snor som rinner och hon kan inte andas via näsan. Så mamma och pappa sov inte många timmar den natten eller rättare sagt inte alls.......

Nakenfisar

Idag på förmiddagen var det fortfarande täppt i näsan med mycket snor. Så vi gick till receptionen och frågade var man kunde köpa lite natriumkloridnässpray för att lösa upp snoret. Det slutade med att en läkare kom och undersökte både Sara och Sofia. Läkaren konstaterade att de var mycket snoriga men att enbart näsan var drabbad av förkylningen och att vi skulle köpa lite nässpray. Men hon sa också att man ska vara försiktig då tjejerna är för tidigt födda. Det kan tydligen gå fort att utveckla andra luftvägssjukdomar.

Nu ligger båda töserna i sina sängar och snörvlar.
Hoppas att de kan sova i natt så att mamma och pappa får några timmars vila........

__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever

Besök från Casablanca och promenad med frisk luft

Sara, Erik & Sofia

I förrgår hade vi besök från pensionatet Casablanca. Det var två svenska adoptivfamiljer som bor där som kom förbi oss och pratade och fikade lite. Vi åt munkar från Dunkin´Donut, hur goda som helst. De kom under det värsta åsk-,blixt- och regnanfall som vi upplevt under vår första vecka här i Bogotá. Det är verkligen kul att träffa andra som är i samma situation. Vi har mycket att prata om och vi delar med oss alla av erfarenheter och annat som man kan ha nytta av. Vi från Hotel Halifax kommer att åka till pensionat Casablanca och äta lunch med dem där någon dag när det passar alla.

Igår var tjejerna och vi ute på en långpromenad med vagnarna. På söndagarna stängs hela Carrera 15 av mellan kl.10-14. Den gatan är otroligt trafikerad vanligtvis så stadsbilden blir hela annorlunda. Vi drog vagnarna på vägen, som för övrigt är mycket bra, om man jämför med trottoarerna, där det är svårt att ta sig fram med vagnen pga stora hål och ojämnheter. Efter en 10 minuters promenad kom vi fram till en park med bra gångvägar. Många människor var ute och motionerade. Luften är helt annorlunda, klar och frisk med doft av gräs. Vi trivdes toppen och kommer att gå tillbaka flera gånger.

Mamma i parken

Efter lunch fick vi för oss att ta en till promenad men denna gång med tjejerna i Baby Björn. Vi gick iväg till en affär för att köpa lite små saker. När vi kom ut öppnade sig fullkomligt himlen och regnet vräkte ner och som de oerfarna föräldrar vi är så hade vi inte något paraply med oss...som tur var fick vi låna ett från affären och återlämna det imorgon.

På kvällen så blev det burgare och bärs till middag, riktigt mumsiga burgare.



Under måndagen har vi tagit det lugnt då flickorna inte har varit på något strålande humör. Vi tog en promenad till Chico Parken och strosade runt lite. Parkerna är som oaser, luften är helt annorlunda och man längtar hem till Sveriges rena luft.
Imorgon så är det dags för intervju på ICBF, ytterliggare ett steg mot att tjejerna är juridiskt våra.

Må väl vänner!
__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever

Tigerdaddy strikes back......

Tack alla nära och kära för alla värmande kommentarer, det är otroligt vilken support vi får från er där hemma. Det uppskattar vi enormt.
Vi har inte skrivit på ett par dagar och anledningen heter Sara och Sofia. De tar all vår tid och lite till. Dagarna fylls med matning, blöjbyte och sovning. Men det är helt underbart, man glömmer allt när man får ett leende som går rakt in i hjärtat och fyller själen med kärlek.

Mys med pappa vid datorn.

Dagarna består som sagt av att försöka hålla tjejerna mätta och torra. De sover ganska ok på nätterna men när de väl vaknar så håller de ordentlig låda. Då är det blöjbyte och lite välling som gäller.

I fredags kom vår kontaktperson Pilar till hotellet och vi gick till en Notarie och fick ett papper Vidimerat av en NP. Det var en massa olika steg och vi fick lämna fingeravtryck och skriva på. Tanten som hjälpte oss hade säkert en hel kvadratmeter med stämplar, den som vi fick var stor som en halv A4a.
Vi hade också en intervju med tre tjejer från Barnhemmet, det gick bra de tyckte att tjejerna såg välmående ut. Det var skönt. På tisdag nästa vecka ska vi till ICBF för intervju, vi hoppas att det kommer att gå bra. 

Vi har varit ute med tjejerna i BabyBjörn och i deras vagnar, BB är att föredra då trottoarerna är ibland helt katastrofala. Trottoarkanter som är 3-4 dm höga. Men det är bara att köra på.

Tjejerna charmar alla som kommer i deras väg, framförallt personalen på hotellet. Personalen är väldigt hjälpsam med allt som behövs. De gör speciel soppa till tjejerna som de ska äta till lunch, de kommer även med husmoderstips. Det är skönt att ha dem till hands för oss som nyblivna föräldrar.

Premiärtur i vagnarna

När vi var ute med vagnarna smög det upp en uteliggare och ställde sig framför Eriks vagn, alltså framför Sofia. Uteliggaren började tjata om pengar, det svartnar för Erik och Tigerpappan väcks. Uteliggaren får till svar:
-" No Senior, VAMOS RAPPIDO, förbannade idiot jävel" Uteliggaren blev nog lite förvånad och lommade iväg.

I morse så duschade båda tjejerna med Erik, det gick kanonbra de log hela tiden.

Idag kommer det besök från Hotel Casablanca som vi ska fika med. Det ska bli roligt att träffa lite mer svenskar. Just nu är vi två svenska familjer på Halifax och en finsk. En familj mellanlandade för vidare resa till Cali och adoption av en liten pojke.

Tack återigen för allt stöd!
__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever

Moppemuschar göre sig icke besvär....

På väg till barnhemmet.

Taxin hämtade oss 1600 och körde i den Colombianska rusningstrafiken till barnhemmet LosPisongos. Det var väldigt nervöst att sitta i bilen och veta vad som komma skall, vi svettades och frös om vart annat.
Väl framme på barnhemmet möte Anna, Eva och Pilar från AC upp. Från barnhemmet kom Andres och Carlos. Vi började med lite information om hur det skulle gå till och vi fick lite information om tjejerna och deras ursprung. Vi sparde alla frågor till nästa gång som vi ska till Los Pisingos för återbesök.
Sen var det dags att ta de skälvande stegen upp till tredje våningen.... ☀

På vägen upp fick vi ta på oss rockar och munskydd, då vi gick igenom deras spädbarnsavdelning. Barnen där blir sällan utsatta för utsatta för bakterier, därför rockar och munskydd. Var man svettig innan så kom svetten i full formation med ytterliggare en rock på!! ☺

Vi blev uppledda till tredje våningen och in i ett litet rum och där var dom.......... våra tjejer.
En känsla som inte går att beskriva med ord, våra tjejer. Vi plockade upp dem och gosade med dem, Eva från AC var med och filmade hela förloppet så det blir allmän visning när vi kommer hem.

Sen gick vi ner till kontoret igen och skrev på lite papper och gav dem vår första flaska välling.
Allt som hände i rummet och allt som sades efter att vi fått tjejerna är en enda gröt.
Vi åkte sedan taxi till en affär och handlade blöjor, mjölkpulver och purer. Sen gick resan till hotellet.
Det satt ballonger på vår dörr och en skylt som hälsade Sara och Sofia välkomna. Väldigt fint.

Välkomna Sara & Sofia

Natten bestod av blöjbyten, välling, BabyBjörn och vaggning. Vi sov inte många minuter, men tjejerna sov ganska så bra.

Tur att man har två händer

Första natten.

Under deras första hela dag hos oss har de ätit, sovit, bajsat och skrikit. Vi får äta i skift för att det ska fungera för oss, så småningom hoppas vi kunna ta med tjejerna ned till restaurangen.

Nu ligger de i varsin babysitter och myser, Sara sover och Sofia ligger och leker.


Vi får se hur mycket sömn natten bjuder!
Verkar vara problem med uppladdning av bilder så vi återkommer med bilder på tjejerna!
__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever

Buffalo Wings och den sista sovmorgonen

Måndagen började med frukost, som var förstärkt med äggröra!!! Det börjar att ta sig på frukost fronten.
Under förmiddagen så var det pingis på schemat, Erik, Patrik och Olle lirade. Papporna i den andra familjerna som bor här. Olle gick segrande ur striden, trots förkylning och avsaknad av glasögon. ✌
Kring lunch kom det en "delegation" från AC, det var Pilar, Eva och Anna som var på rundresa på hotellen. Det var bra att få höra lite om deras syn på adoption samt info om hur det kommer att gå till vid hämtningen.
Vi har helpension på hotellet och vi åt vår första lunch i restaurangen, den var riktigt bra. Så det ska nog inte gå nån nöd på oss.
På eftermiddagen blev det ett avsnitt av the Wire och sen på kvällen var vi ut och åt med de båda andra svenska familjerna. Vi gick iväg till ett område som ligger alldeles i närheten, det ligger en park som heter Park 93. Där åt vi på ett ställe som heter Buffalo Wings.
Det var en bra restaurang, men man ska passa sig för att ta för starkt. Vi tog det som var näst svagast och det var ganska så bra drag i den.
Kvällen avslutades med lite kaffe och brownie i lobbyn.

Vi har nu sovit vår sista natt som vuxna utan barn, det var en natt full av tankar och funderingar. Vi vaknade som vanligt kl. 3 och var vakna till kl. 5 sen sov vi ytterligare nån timme innan det var dags för frukost.
Pirret i magen har varit konstant under hela dagen, vi har inte riktigt fattat att idag kommer vi att få våra döttrar. Det känns overkligt och spännande.
Nu har vi precis sagt hej då till den ena familjen Andersson som idag börjar sin resa hem till Sverige. Det känns lite vemodigt att de har åkt, då vi fick väldigt bra kontakt trots kort tid tillsammans. Men vi är glada för deras skull att deras långa resa till lillebror snart är över. Hoppas att det går bra för storebror att flyga och att det inte är så mycket turbulens.

Om två timmar är det dags för oss att hoppa in i taxin och åka till barnhemmet för att hämta våra tjejer. Vi kommer att få sällskap av Anna och Eva från AC till barnhemmet.
Hoppas att vi har tänkt på allt. ☺

Nästa gång som vi skriver är vi 4!!
__________
E ♥ K Forever

Marknad, höjdsjuka och nya Blombergare

I morse åt vi vår första frukost på hotellet, den bestod av yoghurt, pannkaka med sirap och toast. Inte riktigt det vi är vana vid, saknar redan Gundes variant! Frukosten åt vi tillsammans med två andra svenska par och deras barn, som också bor på hotellet.
De hade planerat att åka till en marknad idag och frågade om vi ville följa med, vilket vi gärna gjorde. Det var en spännande taxiresa med multipla filbyten per minut. Avsaknad av bilbälte i baksätet gjorde inte saken bättre. Men man tar seden dit man kommer. Priset för resan för två bilar blev 56 kr, ok pris.

På marknaden

Det var en fin marknad med en massa olika saker, mycket hantverk. Inte så mycket folk så det var bra. Dock gjorde sig höjdsjukan lite påmind i form av lite illamående, huvudvärk och yrsel.
På marknaden träffade vi ett annat svenskt par som bor på Casablanca, det andra pensionatet som AC rekommenderar. Vi bestämde att vi skulle försöka att träffas senare under vår resa. Det känns skönt att det är fler svenskar på plats.

På marknaden träffade vi också lite folk från AC. Bland annat deras kontaktperson här i Bogota. Hon berättade för oss att som det ser ut nu så kommer vi att få våra flickor på tisdag♡. Hon gick också lite snabbt igenom hur allt kommer att gå till. Så på tisdag blir vi äntligen fyra i vår familj.

Efter marknaden tog vi en lunch på Crepes & Waffles, riktigt mumsigt. Vi tog en promenad hem och gick förbi en affär som ligger ett stenkast från hotellet. Första gången som Erik fick skälla ut en tiggare som tjatade i 100 meter innan han fattade att det var lönlöst.
I morgon, andra måndagen i oktober firas att Christofer Columbus upptäckte amerika, så då är det helgdag här. Vi hoppas kunna fixa våra mobiler på tisdag så att vi kan skicka SMS. 

Nu ligger vi och väntar på att klockan ska bli middagstid så att vi kan få gå och äta och sedan lägga oss och sova.....

____________
E ♥ K Forever

Air France to Bogota

Eftersom det är sju timmars tidsskillnad, så sov vi inget natten mellan fredag och lördag. Vi åkte bil ner till arlanda. Väl på plats på arlanda så tog vi en fika med mormor och farfar som följde med oss ner.

Incheckning gick bra, vi slapp extra avgift för vår enorma ullareds väska. Skönt tänkte vi!

För att lugna ner våra nerver så tog vi oss en stänkare innan vi boardade planet. När det var Katarinas tur att boarda så pep den röda varningsplampan till och personalen började springa runt i sitt bås. Vi hade ju en extra väska som vi inte hade betalat för.....
Efter lite krångel visade det sig att vi var tvugna att betala extra för väskan. Så sån tur hade vi inte.

Flighten ner till Paris gick bra, vi sov lite grann. Fick en härlig fransk frukost bestående av en liten yoghurt, en liten croissant och en liten choklad muffins. Lite skillnad mot en svensk Gunde frukost. ☹

Vi trodde att vi hade gott om tid mellan flighterna i Paris, men eftersom det finns människor i världen som hotar att spränga och jävlas med folk så var det säkertskontroller till förbannelse. Vi hann, men det var inte med stor marginal.

Vi åkte en AirBus 340 över atlanten, resan gick över förväntan. Vi kollade på film och käkade god fransk mat med goda franska viner. Vi fick champagne som vi skålade i för våra tjejer.
Vi flög 865 mil mellan Paris och Bogota så resans totallängd översteg 1000 mil. Långt!

Vi hade lite vaga uppgifter om hur hämtningen skulle ske på flygplatsen. Men när vi kom ut så stod det en kille med en skylt Blomberg. Han kunde lite engelska och körde oss till hotellet och hjälpte oss att komma in och pratade med den spansktalande personalen.

Vi var ordentligt slut när vi kom till rummet, att sova ett fåtal timmar på två dygn påverkar kroppen. På rummet stod det två små sängar till tjejerna, färdigbäddade och klara. Om några dagar ligger det två små tultor där och sover..... ♡
Vi tog en tuppis innan vi gick ner och åt lite middag. Där träffade vi två andra familjer som redan har fått sina barn. De kom med lite handfasta tips.

Vi får se hur jetlaggen kommer att påverka oss idag vaknade vi kl 5. Nu ligger vi och väntar på att få gå ner och äta lite frukost!!

Våra mobiler fungerar inte, så mail är det som gäller.
____________
E ♥ K Forever

Packat och Klart

Ja då var allt packat och klart inför resan.
Två kabinväskor
Två stora Carlton
1 Gigantisk Ullaredsbag, med två vagnar i.
Risken för överlast är total. Men smakar det så kostar det.

Dagen idag har varit rent kaotisk i skallen. Man vet inte vad man håller på med och vi har säkert låtit lite konstiga på telefon.
Tack alla som har ringt, smsat och kommenterat i bloggen. Det värmer!

Nu vankas det några få timmars sömn innan bilen börjar rulla mot Arlanda. Vi har fått rapporter om att det har kommit lite snö neråt Uppsala under kvällen,☁ så det blir lite extra marginal på tiden.

Lägg gärna till oss på Skype erikblombergs@hotmail.com
___________
E ♥ K Forever

Dan före dan

På lördag morgon börjar vår största resa någonsin. Vi ska alltså åka till Colombia och hämta hem två små tjejer som ska bo hos oss. Det är en ganska så konstig känsla?? Men det kommer att bli helt grymt, fantastiskt, glimmrande och alldeles alldeles underbart......

Det mesta är nu packat, Katarina har packat ner alla sina saker och frågar om jag ska följa med. Då är alltså alla väskor fulla och mina saker ligger fortfarande i soffan??

Vi kommer att flyga Stockholm-Paris Paris-Bogota, vi beräknas landa i Bogota 1440 Colombiansk tid. Då kommer vi troligen att vara ordentligt jetlaggade och vara ganska så slut. 

Under resans gång så är tanken att vi ska försöka att hålla er alla härhemma uppdaterade med vad som händer på andra sidan klotet. Om du vet någon som vill läsa denna blogg be dem maila erikblombergs@gmail.com så ska vi fixa en inbjudan till dem med. 

Då adoptionen fortfarande inte juridiskt sett är klar så är vi tacksamma om ni inte sprider infon från denna bloggen vidare, naturligtvis till era nära och kära men undvik gärna Facebook! 
____________
E ♥ K Forever