Intervju klar -förkylning slår till

Hur vet man att det är för mycket bilar i en stad?
- När man sitter i en taxi med rutan öppen 2 cm och det börjar att svida i ögonen.
Det var så in åt hel**te mycket bilar på vägen till intervjun och alla spyr ut svart rök.

Resan till intervjun började med att taxin var 30 min försenad, skönt att man inte blev så stressad?? Resan gick ut på motorvägen och iväg mot kvarter som blev slummigare och slummigare, vi började att fundera vart vi var på väg när taxin svängde av motorvägen och in på kvarter där man inte så gärna skulle gå själv. Chauffören fick åka zick zack mellan väggropar som var stora som soptunnelock. Plötsligt stannar vi och en ung kille hoppar in, det var vår tolk som vi skulle plocka upp på vägen. Marcel som han heter var väldigt trevlig och hjälpsam. Han förklarade hur det brukade gå till vid intervjun och vad vi skulle tänka på i Bogotá.

Väl på plats på ICBF var det lite väntan, då passade Sofia på att bajsa på sig. På en pytteliten toalett utan skötbord hjälpte Marcel Katarina att byta blöja. Bra träning inför flygresan.....

Själva intervjun gick bra, mannen som intervjuade oss var väldigt barnkär och gullade med dem. Han hade träffat tjejerna tidigare, då de var ca 3 månader. Han sa att de var mer lika varannn då än vad de är nu. Vi skrev på ett papper där vi tar på oss ansvaret för tjejerna tills de är juridiskt våra. Vi avslutade intervjun med att ge honom en ask Ferret Rocher, vi poängterade att det var till hela avdelningen så att det inte skulle klassas som en muta. Han började med att bjuda oss på chokladen och gick därefter runt och bjöd alla på avdelningen, för att visa att han inte tog den själv. ICBF är ungefär som svenska Socialtjänsten. Prova att ta med choklad nästa gång ni ska dit så kanske det går lite smidigare...

I de nya klänningarna efter intervjun, inte så sugna på att vara med på bild.

Skönt att intervjun nu är klar, nu är det bara för oss att vänta på att domstolen godkänner oss. Det kan ta allt från 3 till många veckor. Det beror lite på vilken domstol som man lottas till. Vi håller tummarna att det går fort.

Resten av dagen blev lugn, tjejerna sov en hel del och vi var ganska så trötta. Onsdagen blev också lugn, vi kände att det hade varit lite mycket för tjejerna de senaste dagarna. Så vi var inne hela dagen. Vi tog en fika med familjen Åhden och käkade upp resterna från Dunkin Donuts. Natten mellan onsdag och torsdag var den värsta hittils. Sara och Sofia härjade på med gråt och skrik. Sofia slutade vid elva och sov sedan bra hela natten, syrran däremot hon festade till halv fem. Hon grät och var otröstlig, hon är tjock i näsan med snor som rinner och hon kan inte andas via näsan. Så mamma och pappa sov inte många timmar den natten eller rättare sagt inte alls.......

Nakenfisar

Idag på förmiddagen var det fortfarande täppt i näsan med mycket snor. Så vi gick till receptionen och frågade var man kunde köpa lite natriumkloridnässpray för att lösa upp snoret. Det slutade med att en läkare kom och undersökte både Sara och Sofia. Läkaren konstaterade att de var mycket snoriga men att enbart näsan var drabbad av förkylningen och att vi skulle köpa lite nässpray. Men hon sa också att man ska vara försiktig då tjejerna är för tidigt födda. Det kan tydligen gå fort att utveckla andra luftvägssjukdomar.

Nu ligger båda töserna i sina sängar och snörvlar.
Hoppas att de kan sova i natt så att mamma och pappa får några timmars vila........

__________________
E ♥ K ♥ S ♥ S Forever